Ensamarbete: Så uppfyller du Arbetsmiljöverkets krav
En praktisk guide för arbetsgivare – lagkrav, riskbedömning och konkret checklista.
Tusentals arbetstagare i Sverige arbetar ensamma varje dag – på nattskift, ute hos kunder, i lager- och produktionshallar eller i vård och omsorg. Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att de alltid kan tillkalla hjälp.
Här är en konkret guide till vad Arbetsmiljöverket kräver – och hur ni dokumenterar det.
Vad räknas som ensamarbete?
Ensamarbete avser situationer där en arbetstagare utför sitt arbete utan omedelbar visuell eller auditiv kontakt med kollegor eller chef. Det kan vara en undersköterska på hembesök hos en brukare, en lagerarbetare på nattskift, en butiksanställd under stängningsvakt eller en tekniker som servar en maskin ensam i en produktionshall.
Inte allt ensamarbete har samma riskprofil. En kontorsanställd ensam en söndagseftermiddag har en helt annan risk än den som arbetar ensam med tunga maskiner eller utför hembesök hos brukare med konflikthistorik. Lagen gör skillnad – och det ska er riskbedömning också göra.
Vad kräver lagen?
Arbetsmiljölagen (AML) 3 kap. 2 § förpliktar arbetsgivaren att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. För ensamarbete preciseras kraven i 6 kap. i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, som gäller sedan den 1 januari 2025 och ersätter den upphävda AFS 1982:3 – och det kokar ner till tre konkreta punkter:[1][2]
- Riskbedömning i SAM: Alla former av ensamarbete ska kartläggas och bedömas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Tillgång till hjälp: Arbetstagaren ska alltid kunna tillkalla snabb och effektiv hjälp vid olycka, sjukdom, våld eller hot.
- Dokumentation: Riskbedömningen, valet av lösning och instruktionen till medarbetaren ska kunna visas upp vid ett inspektionsbesök.
När räcker ett larm?
Arbetsmiljöverket skriver att det ibland kan räcka att skapa möjlighet för arbetstagaren att få snabb och säker kontakt med andra människor, till exempel via telefon eller annat kommunikationsmedel. Samtidigt ska arbete inte utföras som ensamarbete om det innebär en större risk för våld, olyckor eller ohälsa än om arbetet utförs av flera tillsammans.[3]
I praktiken betyder det att lösningen ska hålla i just den situation som riskbedömningen pekar ut: larmet ska kunna aktiveras även av en skadad eller pressad medarbetare, det ska nå fram till någon som faktiskt kan reagera, och hjälpen ska komma snabbt nog för att göra skillnad. Det är därför en mobiltelefon i fickan sällan räcker – den kan ligga i ett annat rum, vara utan täckning eller på tyst läge just när det gäller.
En dedikerad trygghetsknapp som bärs på kroppen och kan utlösas med ett tryck – även utan att titta på den – löser typiskt alla tre punkterna på en gång. Se Linucares lösning för personalskydd.
Läs också: Hur Grundfos använder Linucare på produktionsgolvet.
Checklista: 6 frågor till er riskbedömning
- 1. Identifierat: Är alla situationer med ensamarbete – även på udda tider – kartlagda?
- 2. Bedömt: Är riskerna (våld, olyckor, akut sjukdom) konkret beskrivna per funktion?
- 3. Aktivering: Kan arbetstagaren utlösa larmet med en hand, tyst och utan att leta efter enheten?
- 4. Mottagning: Finns alltid en mottagare tillgänglig som kan reagera – även på natten och på helgen?
- 5. Responstid: Kan hjälpen verkligen vara framme inom en tidsram där det gör skillnad?
- 6. Dokumentation: Loggas aktiveringar och kan ni visa upp instruktion, test och loggar vid en inspektion?
[1] Arbetsmiljölag (1977:1160), Riksdagen, riksdagen.se
[2] Arbetsmiljöverket, AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (6 kap. Ensamarbete, i kraft 2025-01-01), av.se
[3] Arbetsmiljöverket, Ensamarbete, av.se
Boka ett 20-minuters demo-möte
Vill du se hur en dedikerad trygghetsknapp kan uppfylla Arbetsmiljöverkets krav för era medarbetare – och hur lösningen dokumenterar det? Vi går igenom er konkreta situation och visar knappen i praktiken.